Tomhet, idel tomhet, säger Predikaren,

tomhet, idel tomhet, allt är tomhet.

Vad får människan ut av all sin möda under solen?

Släkte går och släkte kommer, jorden är evigt densamma.

Solen går upp och solen går ner, så skyndar den tillbaka

till platsen för sin uppgång.

Vinder blåser åt söder, så slår den om mot norr,

ständigt slår vinden om, slår om och vänder igen.

Alla floder flyter mot havet, men havet blir aldrig fullt.

Dit floderna har vandrat vandrar de alltid på nytt.

Inga ord räcker till, ingen kan utsäga allt.

Ögat blir aldrig mätt på att se, örat får aldrig nog av att höra.

Vad som har varit kommer att vara, vad som har skett skall ske igen.

Det finns ingenting nytt under solen.

Säger man om något: "Det här är nytt!" så har det ändå funnits före oss,

alltsedan urminnes tid.

Ingen minns de släkten som gått, och framtida släkten skall glömmas

av dem som följer efter.

Predikaren 1:2-11

Jag vet att vad Gud gör består för alltid, ingen kan lägga något därtill,

ingen kan dra något därifrån.

Så handlar Gud för att man skall bäva inför honom.

Predikaren 3:14

Ät ditt bröd med glädje och drick ditt vin med glatt hjärta-

Gud har redan sagt ja till vad du gör.

Klä dig alltid i vitt, låt oljan flöda över ditt huvud.

Predikaren 9:7-8

Nu har du hört allt, och detta är summan: frukta Gud och håll hans bud. Det gäller alla människor. Ja, för varje gärning skall Gud kräva räkenskap, också för allt som är dolt, gott som ont.

Predikaren 12:13-14

Jesus svarade: Jag är livets bröd. Ingen som kommer till mig ska någonsin bli hungrig igen. Och den som tror på mig behöver aldrig bli törstig

Johannesevangeliet 6:35