Och sommaren närmar sig. Allt börjar blomma och träden får knoppar som växer till löv. Det är så vackert. Jag går i naturen och tackar Gud för allt han skapat. För det är det som är sanningen. Gud skapade gjorden och inte någon Big bang eller annan teori. Hur kan man tro att allt vackert i vår värld har kommit till av en explosion. Vad vilse man hamnat när man inte inser sanningen. Gud skapade himmel och jord. Och det tog honom bara sex dagar. Ändå är allt välplanerat och inte placerat där av en slump. Nej Gud har stått där och noga tänkt igenom hur världen skulle se ut. Precis som att han noga planerade hur människan skulle vara. Från börjar var människan lik Gud med ett himmelskt skimmer över sig. Det var meningen att människan skulle leva för evigt. Denna vackra värld som Gud skapat kommer att försvinna, men tack vare Jesu offer på korset kan vi få evigt liv i en himmel som vi inte ens kan föreställa oss hur den ser ut. Jag vet bara att jag vill dit och se all dess prakt. Vill du också det eller nöjer du dig med världens prakt med skog, regnskog, vackra ängar, blommor, vackra majestätiska träd och annat vackert? Det är inget jämfört med vad du kan få i all evighet...

Jag var förvissad om och jag tror så alltjämt, att man aldrig kan göra nog starkt motstånd mot Gud, om man gör det uteslutande av omsorg om sanningen. Kristus vill att man föredrar sanningen framför honom, ty innan han blir Kristus är han sanningen. Vänder man sig från honom för att gå mot sanningen så dröjer det inte länge förrän man faller i hans armar

Simone Weil

Gud vet alltid vad som är bäst för oss - utmaningen för oss är helt enkelt lita på honom. Anta utmaningen att söka sanningen!

Det finns så mycket lidande i världen. Så många människor som inte har någonting. Bara för att det som finns fördelas så ojämnt till människorna. De som har får ännu mer och de som inget har blir fråntagna även det. Vi får inte blunda. Vi måste se världens nöd. På vilket sätt kan du hjälpa människor till ett bättre liv?

Gud, ge oss mod att se det helvetiska i livet, och hjälp oss att vilja göra något åt det

/Magnus Lidbeck

Då erkände jag min synd för dig,

jag dolde inte min skuld.

Jag sade: Jag vill bekänna

mina brott för Herren.

Och du förlät min synd och skuld.

Psaltaren 32:5

Du svarade mig:

Jag vill ge dig insikt och lära dig

den väg du skall gå,

jag vill ge dig råd, min blick skall

följa dig

Psaltaren 32:8

Evigt liv kan inte fås på något annat sätt, genom någon annan person, metod eller ritual. Den enda vägen till ett evigt liv med Gud går genom tron på Jesus Kristus som Frälsare och Herre. Gud har bara erbjudit ett alternativ, sin son.

Jag är förvånad över att ni så snart vänder er bort från Gud, som i sin kärlek och nåd har erbjudit er att dela det eviga liv som han ger genom Kristus. Ni följer redan en annan "väg till himlen", en som i själva verket inte alls går dit.

Galaterbrevet 1:6

Tron på Jesu offer och lidande på korset räcker för att bli frälst.

Herren, din Gud, går själv med dig. Han skall inte lämna dig eller överge dig

5 Mos 31:6

"Jag är där före dig", säger Herren. Du går aldrig ensam. Han känner till varje steg du tar.

"Jag ger dem evigt liv och de ska aldrig gå under. Ingen ska ta dem ifrån mig för min Far har gett dem till mig och han har större makt än någon annan. Ingen kan stjäla dem från mig"

Johannes evangelium 10:28-29

"Ingen kan stjäla dig ifrån mig", säger Jesus till dig. Jag hoppas att du som redan hittat honom vill stanna hos honom. Och att du som kommer till honom för allra första gången stannar för evigt. Om du väljer att följa Jesus är du beskyddad för evigt.

"Vi pladdrade tanklöst om ditt och datt,

om Sjögrens affärer och Anderssons släkt,

då du plötsligt slog om i ditt sorglösa skratt

och ställde en fråga direkt.

Du frågade, om inte också jag

känt mig namnlöst ensam emellanåt,

eller om det bara var du som var svag

och värd att skratta åt.

Du gav mig ett vädjande ögonkast,

och din blick blev förmörkad, som nyss ville le,

när det tunna, bedrägliga skalet brast

kring hjärtats hemliga ve.

Den trevna idyllen var ohjälpligt slut

och luften skälvde av ångestskrin...

Och jag var stum, när du häftigt bröt ut.

Ty din fråga var också min!"

Nils Bolander

Med denna dikt ville Nils Bolander visa att vi aldrig är ensamma. Det finns alltid andra som känner/tänker likadant. Var frimodig och berätta för dina vänner hur du verkligen mår. Alla förväntar sig inte att du ska svara ja. Det finns dem som väntar på att någon ska ta första steget och tala ut om sina känslor. Det finns människor som har tid att lyssna och hjälpa.